Tråkiga nyheter =(

Idag var jag med Ann till veterinären för att vaccinera, chippa och besiktiga kattungarna. Det var kul att träffa Ann och vi pratade katt hela vägen in till veterinären. Trollisarna hade äntligen blivit lite lugna i sin bur. Dom är inte överförtjusta i att åka bil =(

Diamant vägde 1,7kg och blev vaccinerad och chippad utan ett pip. Besiktningen gick också bra, utan anmärkning. Opal, stora killen vägde 1,95 kg och allt gick bra, precis som för syrran.

Slutligen var det dags för Topas tur. Han tyckte inte att det var så särskilt kul när veterinären skulle klämma efter hans små kulor. Vaccineringen hann han knappt märka men chippet tyckte han var obehagligt och gjorde ett rymningsförsök. När det var dags att lyssna på hjärtat så tänkte jag på att vet lyssnade väldigt länge och på flera olika ställen....Vet sa sedan att han hörde ett blåsljud på hjärtat!! Blåsljudet kan bero på att katten är väldigt stressad med situationen. Ett blåsljud kan växa bort. Tusen frågor snurrade runt i mitt huvud. Min första tanke var, jag måste ringa hans köpare!!

Hon kommer att bli så ledsen. Lille Topas *gråter* Hur kan livet vara så orättvist ?
Jag har inte märkt någonting på han här hemma. Han leker och busar som en tok. Han äter, dricker, går på låda och är piggast av sina syskon. Blåsljud??? Ordet ekar i mitt huvud. Både hans mamma och pappa har testat sina hjärtan på alla möjliga sätt...I morgon ska vet på ett seminarium och träffa andra veterinärer. Han ska då fråga en specialist vid vilken ålder man anser är bra att lyssna på hjärtat igen för att se om det har växt bort. Han ska ringa mig i morgon och berätta om han har fått något svar.

Jag ringde hans köpare, kunde inte hålla tillbaka gråten....Jag förstår om hon inte vill ha en katt med blåsljud. Åh, hon som har längtat så mycket efter Liten som han skulle heta. Jag känner mig så skyldig, fast jag inte ska göra det.....

Kram M