Mini Cooper eller Lo som hon heter nu, kommer jag ha turen att få följa på utställningar och vi ses i mitten på september nästa gång!
Vilken otrolig resa det har varit med den här kullen. Det började med oro när förlossningen drog ut på tiden. Det byttes till glädje när alla vara födda och jag trodde det var lugnt. Snart byttes glädjen till sorg, bestörtning och flod av tårar. Till slut fick jag glädjas igen, glädjas åt dom två som klarade sig och blev så fina =) Inte nog med det! Killarna bytte kön!! *Haha* Jaja, det var mitt fel men ändå!
VIlken fantastisk resa, det måste ni hålla med om!!
Slutet gott, allting gott!!!
Kram M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar