torsdag 28 november 2013

Det blir inte alltid som man har tänkt sig....

När Hera föddes så var det kärlek vid första ögonkastet, hon var så söt.

 Jag har alltid drömt om att behålla en kattunge ur en kull som jag sedan skulle åka på utställningar med och använda som avelshona efter godkända tester. Så föddes Hera och jag kände direkt, det är HON. Hon är min nya avelshona!

Heras teckning visade sig allt tydligare vartefter tiden gick och det skulle visa sig att hon var en korrekt tecknad bicolour, bara en sån sak.


Tiden gick och Heras syskon flyttade, det var dags för hennes första utställning. För att göra en lång historia kort så kan jag säga att det var  ingen succé. Hera gillade inte alls att vara på utställning utan blev mest orolig och ville hem. Den utställningskarriären blev kort.


Hera blev året och jag testade henne för HCM Dna som var n/n och sedan var det dags för ultraljud hjärta och njurar innan hon fick gå i avel. Även där såg det bra ut, UA på båda. Nu var det bara att avla.

Hane var planerad, löp, dejt, väntan, inga kattungar, löp, dejt, väntan, inga kattungar osv. Så fortgick det med olika stiliga hanar men det ville sig inte  =(



Nu fyller Hera 2 år och jag har gett upp, om ett par timmar ska vi åka till veterinären och Hera ska kastreras. Det känns sorgligt men ändå bra, ingen kan säga att jag inte har försökt...

Min älskade Hera är så fin och snällare katt får man leta efter. Efter kastrering ska hon bo kvar här och leva ett lugnt kastratliv.

Kram Maria


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar