Idag satt jag i köket och hörde ett väldigt olyckligt jamande från Trollis som visar sig sitta i hallen. Jag går och ser efter vad som står på, förstår ju att det är något med nån av hennes kattungar. Mycket riktigt, högst upp i klösträdet ( golv till tak träd ) sitter lilla Artemis och piper lite ynkligt och olyckligt. Nedanför sitter syskonen och mamma Trollis och tittar upp.
Jag lyfter ner henne till sin mamma. Det är väldigt lätt för en katt att ta sig upp men att ta sig ner är en helt annan femma. Se bara på Loke som tom har blivit räddad av brandkåren från toppen av en 17 meter hög tall.
Hursomhelst så gjorde kullens pappa Miltonia exakt samma sak när han var kattunge =) Man är glad att man är hemma när sånt händer ;) Men sen gjorde han aldrig så mer så vi får hoppas att Artemis har lärt sig en läxa!
På söndag ska jag och Ann gå på Ragdollklubbens medlemsmöte med intressanta diskussioner. Alltid lika kul att träffa andra kattnördar och bara prata katt =)
Kram Maria
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar