....ojdå......

Nu måste jag erkänna en sak....Det är så tyyyyypiskt mig, suck!

Först måste jag börja med att skylla ifrån mig *hehe*

Många av oss har ju nån form av "tics" ja men som tex att man går och kollar om ytterdörren är låst typ hundra gånger innan man går och lägger sig. När jag tänkte efter så trodde inte jag att jag hade nån sån grej förns jag kom på mig själv. Jag har vägningsmani!! Ja, inte mig själv. Tack men nejtack =)

Utan dräktiga honor. Jag tror att det kan ha att göra med att jag är så osäker på om honan har hallontuttar eller inte efter tre veckor och då kan man ju alltid titta på om vågen har ökat.

Jag fick tips ifrån Linda, S*Sprattelkatten, att man känna en vecka efter parning om honans livmoder har blivit som en korv. Jag har känt och känt försiktigt men nopp, jag har inte känt nån korv. Å andra sidan vet jag ju inte hur det ska kännas alltså jag har ju inget att jämföra med.

Ja, som ni förstår så har jag nu köpt ett batteri till min kattvåg, förvånade ?! *haha* Jag tänkte ju inte ens köpa batteri den här gången men mina ben ledde mig till batterihyllan och resten är historia ;)

I måndags vägde jag då lilla Trollis och vågen stannade på 3,450kg, väger nu på måndag igen så får vi hoppas på en liten ökning. Passade även på att väga Hera och då stannade vågen på 3,3 kg. En siffra som jag är nöjd med då hon garanterat blir större än sin mamma, vilket var mitt mål.

Med det lilla avslöjandet så passar jag på att önska er en GLAD PÅSK!

Kramar MAria